BNP som Frankensteins monster

Vem har aldrig hört talas om BNP – bruttonationalprodukten? Förkortningen är ett av den moderna världens mest välkända och slagkraftiga varumärken. Användningen av begreppet ”varumärke” är avsiktlig. Bortom BNP-symbolen döljer sig mycket. Det är inte bara är en produkt av ett oberoende samhället. Implikationspilarna går åt båda hållen. Samhället påverkar BNP och BNP påverkar samhället. Därför är det rimligt att betrakta BNP som en central aktör i det komplexa samhällslivet. Mycket mer än en indikator. Mycket mer än mått. Mycket mer än ett verktyg. BNP är en maktfaktor som är med och styr hur samhället är och förändras.

I dag leder EU-minister Cecilia Malmström (FP) förhandlingarna på ett ministermöte i Bryssel om hur EUs hållbarhetsstrategi ska reformeras och stärkas. Frågan om BNP är uppe på dagordningen och den svenska regeringen föreslår bland annat att EU ska sätta upp gemensamma ramverk för miljöredovisning som kompletterar BNP. Regeringen måste få övriga EU-länder att erkänna att BNP varit ett ohållbart bränsle till den europapolitiska motorn under flera decennier.

Under det senaste århundradets fantastiska BNP-tillväxt inom de industrialiserade länderna har världen samtidigt förlorat hälften av sina våtmarker och 30 procent av sina korallrev; 40 procent av skogarna har försvunnit och 60 procent av naturens ekosystemtjänster förfallit. Allt detta enligt FNs stora milleniumrapport. Samtidigt har jorden feber. Den pågående klimatförändringen som följd av de industrialiserade ländernas verksamhet kommer att skapa långvariga förändringar för hela världen.

Nationalekonomer känner säkert stunder av lycka. Men om de tror att man kan mäta välfärd eller lycka med BNP så har de helt fel. Lyckan är mycket mer än en produkt av ekonomisk verksamhet. BNP innefattar också kostnader för krig, miljöförstörelse och olyckor. Ren luft, kanske den mest fundamentala ekosystemtjänsten av alla, ingår inte heller. Man kan också fundera över hur mycket lyckligare svenskarna blir av gasledningen som nu ska byggas genom Östersjön. Men mer BNP kommer det i alla fall att bli.

Kritiken mot BNP är inte ny. Ett problem som länge framhållits är att BNP bara räknar i kvantitativa, inte kvalitativa termer. Men vissa saker går helt enkelt inte att substituera. Färskvatten i en region som drabbats av torka kan man exempelvis inte fixa med pengar. De fundamentala ekosystemtjänsterna omfattas inte av det ekonomiska systemet. Detta är den ekonomiska modellens största problem – att naturen och miljöskadliga effekter från marknaden inte inbegrips i prismekanismen. Modellen förutsätter fortfarande att det finns obegränsat med naturresurser och tillgångar.

Bristen på resurseffektivitet är det största problemet med BNP. Vi kör planeten utan balansräkning. Den dubbla bokföringen har tyvärr inte tillräckligt inflytande på statsräkenskaperna. BNP redovisar inte alls de underliggande tillgångar och kapital som möjliggör vår värdeskapande verksamhet. Att utveckla en balansräkning som synliggör förändringarna i naturkapitalet kommer garanterat att förändra de politiska prioriteringarna.

Det som först var ett viktigt medel att kontrollera staternas ekonomiska produktion har blivit ett Frankensteins monster. BNP är i dag en fristående aktör med makt över samhällsutvecklingen, något som drivit EU mot en miljödyster framtid. Det är hög tid att EU-maskineriet återtar kontrollen över rodret, innan skutan förlorat all sin styrförmåga. Som EU-ordförandeland har Sverige fortfarande goda möjligheter att initiera kursändring mot hållbar utveckling.