Varför är vetenskapens inflytande på samhället förgivet taget i den offentliga debatten? En stor portion av ansvaret för den offentliga förvaltningen har i moderna tider lagts i händerna på tjänstemän och expertgrupper från det naturvetenskapliga fältet. Till skillnad från den 'vetenskap' som ägnas åt grundforskning på universitet (om exempelvis celldelning eller genterapi) har den ’samhällsförvaltande vetenskapen’ mer tydliga implikationer på hur vårt samhälle samordnas och organiseras genom sin auktoritära roll i den statliga förvaltningen. På flertalet förvaltningsområden har det vetenskapliga expertstyret tagit över förvaltningens politiska och demokratiska aspekter. Denna förvaltningstrend kan utifrån ett policyperspektiv tänkas ha medfört en kollision mellan demokratiska och teknokratiska styrningsideal.

Inom flertalet förvaltningsområden är det dock svårt att bevara en strikt uppdelning av vetenskap och politik. Väsentligt att understryka är att vetenskap är allt annat än given. Den är konstruerad i en process med inslag av maktrelationer och politik. I enlighet med Jasanoff (1990) anser jag därför att analysen av ett förvaltningsfält med fäste i vetenskapen bör betona aspekter som förhandling, standardisering, samarbete och konflikt. Därför fokuserar jag min forskning på dessa aspekter.